Hoppa till innehåll

Om oss

Vi är Finländskt arbete. Vår mission är att se till att arbetet och det goda som uppkommer genom det noteras. Våra medlemmar representerar en brokig mångfald i det finländska samhället, med allt från små verkstäder och organisationer till internationella storföretag.

Vår förening grundades för över 100 år sedan för att främja det finländska arbetet och den finländska industrin samt för att öka stoltheten över det inhemska kunnandet. Vi tror fortfarande att arbete förenar människor och bygger ett starkt livskraftigt samhälle. Vi älskar arbete!

Kontakta oss

Vår strategi är byggd på tre pelare

Arbete

Våra medlemmar förverkligar Finlands gemensamma historia genom att skapa arbete och ständigt utveckla det finländska kunnandet. Vi verkar själva och med hjälp av våra medlemmar för att främja expertisen i det inhemska arbetet och talar för arbetspositivitet.

Inhemskt

En kompromisslös stolthet över det inhemska arbetet, som vi för fram via våra märken, förenar våra medlemmar. Genom vårt arbete och våra märken förenar vi aktörerna inom det finländska arbetet till ett starkt nätverk med mål att utveckla varandra, inhemskt kunnande och Finlands ekonomi.

Mod

Våra medlemmar har sisu till att skapa sin egen väg, vilja att samarbeta och mod att hitta nya lösningar. Vi deltar själva och med hela vårt nätverk i debatten, utan att frukta nya idéer.

Vision: Bra, bättre, finländskt arbete

Värden: Betydelsefullhet, samarbete, transparens, välfärd

Vår historia

2024

2024 – Finländskt arbete

Suomalaisen työn liitto ry blev Suomalainen työ ry. Namnändringen är en del av varumärkesförnyelsen, genom vilken även vår logotyp och visuella profil uppdaterades.

Förnyelser till trots förblir vår mission oförändrad. Även i fortsättningen ser vi, tillsammans med våra tusentals medlemsföretag, till att arbetet och det goda som uppkommer genom det noteras. Även våra märken, som berättar om det finländska arbetet, bibehålls och fortsätter att vara en central del av såväl vår, våra medlemmars som finländarnas vardag.

 

2024

2024 – Nyckelflaggan det 5:e mest ansedda varumärket i Finland

Nyckelflaggan var det femte mest ansedda varumärket i Finland år 2024. Placeringen är den bästa genom tiderna, och den framhäver ytterligare hur högt finländarna värdesätter inhemskt arbete.

Taloustutkimus undersökning Brändien arvostus kartlägger årligen vilka varumärken som är finländarnas favoriter. I undersökningen deltar totalt 80 produktgrupper och 683 varumärken

2022

2022 – Nyckelflaggan för webbutiker lanseras

Nyckelflaggan lever och utvecklas återigen med tiden då en egen version av märket lanseras för finländska webbutiker.

Nu kan konsumenten utöver inhemska produkter och tjänster med hjälp av Nyckelflaggan även tydligt urskilja finländska webbutiker som sysselsätter i Finland och ger sina kunder pålitlig betjäning.

2021

2021 – Nyckelflaggan i smidesjärn till Huuhkajat

Finland går för första gången vidare till EM i fotboll för herrar, vilket Suomalaisen työn liitto ry anser vara en prestation värdig Nyckelflaggan.

Republikens president Sauli Niinistö överräcker Nyckelflaggan i smidesjärn som ett tecken på finländskt kunnande och samarbete till det finska herrlandslaget i fotboll via ett distansmöte på grund av coronapandemin

2020

2020 – Nyckelflaggan-kampanjer under coronapandemin

Mitt under coronapandemin uppskattades det finländska arbetet, företagandet, tillverkningen och formgivningen ännu mer än tidigare. Nyckelflaggan klättrar upp på TOP 10-listan över Finlands mest ansedda varumärken och antalet beviljade märken överstiger 4 700.

Suomalaisen työn liitto ry och K-gruppen förenar återigen sina krafter för det finländska arbetet och kampanjen Ole osa hyvän ketjua (ung. delta och gör gott) startar snabbt.

2019

2019 – Nyckelflaggan i smidesjärn till Lejonen

Finland vinner VM-guld i ishockey för tredje gången. Under folkfesten i Kajsaniemiparken överräcker president Sauli Niinistö Nyckelflaggan i smidesjärn till lagkaptenen Marko ”Mörkö” Anttila för ett järnhårt finländskt arbete.

Visst är den väl märkt med Nyckelflaggan? -kampanjen fortsätter på radio, tv och nätet. Mängden Nyckelflaggan-produkter och -tjänster fortsätter att öka, de är redan över 4 300.

2018

2018 – Visst är den väl märkt med Nyckelflaggan? -kampanjen

Årtiondets största Nyckelflaggan-kampanj, den treåriga Visst är den väl märkt med Nyckelflaggan? -kampanjen, startar under valborg.

Målet med kampanjen är att få finländarna att köpa ännu mer Nyckelflaggan-produkter och -tjänster och på så sätt sysselsätta finländare. Nyckelflaggan har hittills beviljats för sammanlagt över 4 100 produkter, produktgrupper och tjänster.

2017

2017 – Made by Finland-kampanjen

Made by Finland-kampanjen som ordnades 2017 uppmärksammade Finlands 100-åriga historia, det finländska arbetet och dess framgångshistorier.

Suomalaisen työn liitto ry:s, dess medlemmars och samarbetsorganisationers gemensamma kampanj utmanade alla att fundera och visa hur det finländska arbetet når framgång även under de kommande hundra åren

2015

2015 – Nyckelflaggan 50 år

År 2015 fyller Nyckelflaggan 50 år. Nyckelflaggan har beviljats för sammanlagt 2 900 produkter, produktgrupper och tjänster. Nyckelflaggans femtio år firades år 2015 genom Nostetaan Suomi plussalle! -kampanjen (ung. vi ser till att Finland kommer på plus) tillsammans med Nyckelflaggan-företagen. Kampanjen påminner konsumenterna om betydelsen av det finländska arbetet och den breda spektrumet av Nyckelflaggan-företag. På sommaren firas Nyckelflaggans födelsedag runtom i Finland. Jubileumsturnén går runtom i Finland under sommaren, i Uleåborg, Seinäjoki, Vasa, Jyväskylä, Kuopio och Björneborgs SuomiAreena

 

2014

2014 – En internationell forskningsverksamhet inleds, tidskriften Jussi lanserar

Förbundet påbörjade ett forskningsprojekt om betydelsefullt och värdefullt arbete i samarbete med det internationella forskningsbolaget The Futures Company. Med forskningsprojektet vill förbundet komma med ett bidrag till diskussionen om arbetes förändring och lyfta fram en bild av hur betydelsefullt och värdefullt arbete ser ut och att beskriva hur sådant arbete skapar nya möjligheter och värden för arbetsgivare, arbetstagare och samhället. Förbundets medlems- och intresseorganstidskrift som publicerats sedan år 2011 förnyas och byter namn från Avainlippu (Nyckelflaggan) och får namnet Jussi.

2013

2013 – Förbundet lanserar kampanjen Sinivalkoinen jalanjälki

Förbundet lanserar tillsammans med detaljhandelskedjan K-gruppens affärer och ca 50 finländska livsmedelstillverkare och företag inom industrin för bruksföremål, kampanjen Sinivalkoinen jalanjälki. Kampanjen har som sitt huvudsakliga syfte att öka försäljningen av finländska produkter, förmedla information om finländsk formgivning och det arbete som ligger som grund för produkterna samt att göra det enklare för konsumenter att välja produkter som främjar finländskt arbete. Kampanjern utnyttjar uträkningar som har rötter i Osmo Forsells uträkning om insats och utkomst: ifall varje finländare använder 10 euro till i månader för att handla finländska produkter, skapas 10 000 nya arbetsplatser om året. Kampanjen varade hela år 2014 och fortsatt under år 2015 och 2016.

2012

2012 – Förbundet för Finländskt Arbete fyller 100 år

Tillsammans med MTV3 producerades en tv-serie i 40 delar under namnet Historier om finländskt arbete (Tarinoita suomalaisesta työstä). Turnén Arbete på rundtur (Työ Turneella) försäkrade att förbundet fick en plats på Finlands mest kända sommarevenemang. Förbundets tryckta historik ”Århundradets kampanj” utkommer. Jubileumsåret når sin höjdpunkt i och med förbundets 100-års fest som ordnades 24.9.2012 i Statsrådets festlägenhet i Smolna. Festen är ett tillfälle att knyta nya kontakter och under festen delar förbundet ut pris för Gott arbete till företag från olika branscher, gemenskaper och till privatpersoner. Som pris delas u tunika verk som samtidigt är mästerliga prov på unga finländares kunnighet. Festen upptas på band och sänds i tv på MTV 13.10.2012.

2012

2012 – Kollektivmärket Ett samhälleligt företag tas i bruk

Ett samhälleligt företag blir förbundets tredje kollektivmärke vid sidan om Nyckelflaggan och Design from Finland. Märket beviljas företag vars vinstandelar till största del kanaliseras till ett samhälleligt syfte som främjar samhälleliga målsättningar.

Arbets- och näringsministeriet tog initiativ till det nya märket och ansåg att förbundet vore en lämplig organisation för lanseringen av ett sådant här märke. Elina Järvinen och Harri Homi vann formgivningstävlingen med sitt bidrag.

2011

2011 – Kollektivmärket Design from Finland lanseras

Märket Design from Finland blir förbundets andra kollektivmärke vid sidan om Nyckelflaggan och är ett tillkännagivande för finländsk formgivning. Kollektivmärket Design from Finland kan beviljas åt en produkt eller en tjänst som är formgiven i Finland och i vars formgivning man investerat i Finland.

Märkets utseende förnyades år 2013. Det nya, runda, mörkblåa märket ritades upp av designbyrån Werklig.

2011

2011 – Nättjänsterna utvecklas och Nyckelklubben grundas

Förbundet gör avsevärda uppdateringar och utvecklar sin nättjänst och effektiverar sin kommunikation på sina valda kanaler för social media.

Förbundet publicerar en ny nättjänst Sinivalkoinenvalinta.fi – ett marknadsföringsunderlag som samlar alla medlemsföretagens produkter och tjänster som beviljats något av förbundets tre kollektivmärken (Nyckelflaggan, Design from Finland och/eller Ett samhälleligt företag).

Nyckelklubben Avainklubi.fi grundades i syfte att fokusera på medlemsföretagens produktutveckling

2011

2011 – Nyckelflaggan i smidesjärn till Lejonen

Finland vinner VM-guld i ishockey för andra gången år 2011. President Halonen överräckte Nyckelflaggan i smidesjärn till VM-guldlaget på Salutorget.

Samma år moderniseras Nyckelflaggans utseende av grafiker Marika Perätalo.

2006

2006 – Lordi belönas med Nyckelflaggan i brons

År 2006 får Finland äntligen den länge eftertraktade vinsten i eurovisionsschlagerfestivalen och förbundet belönar Lordi med Nyckelflaggan i brons. Utmärkelsen överräcks av president Tarja Halonen på folkfesten på Salutorget.

Samtidigt filar grafiker Ilmo Valtonen finkänsligt på Nyckelflaggan.

2000

2000 – Nyckelflaggans sommar- och julkampanjer

I millennieskiftet genomför förbundet tillsammans med Radio Nova omfattande sommarkampanjer där man presenterar fenomen från Finland för en miljonpublik. Julkampanjerna, som fortfarande pågår, inleds.

1995

1995 – Hederstecknet Avainteko (Nyckelgärning) till Lejonen & Nyckelflaggan-märket för tjänster

Finland vinner VM-guld i ishockey för första gången år 1995 och man överräcker diplomet Avainteko till laget på Salutorget i Helsingfors. Händelsen bevittnas av 2,3 miljoner tv-tittare.

Samma år börjar man även bevilja Nyckelflaggan för tjänster som produceras i Finland.

1992

1992 – Namnändring: Förbundet för Finländskt Arbete

Namnändringen bär ett budskap om nya tag och ny image. Förbundets tidskrift får namnet Hyvä Suomi!

Betydelsen av Nyckelflaggan växer då den tidigare obligatoriska ursprungsmärkningen i Finland försvinner och tas ur bruk.

På 1990-talet var Hasan & Partners den ledande reklambyrån i Finland och de designade kampanjer för Förbundet för Finländskt Arbete som blev riktgivande inom reklamdesign i Finland.

1990

1990 – Nyckelflaggan-kampanjer under lågkonjunkturen

I början av 1990-talet vaknar Finland upp till en djup lågkonjunktur och det behövs alla medel för att få nationen på fötter igen. Betydelsen av Nyckelflaggan, som är ett tecken på finländskt arbete, ökar och det är inne med finländskt.

Reklamkampanjen Tiedät kyllä miksi (ung. du vet varför) vädjar till unga, kupongerna med blått kors i Citymarketar däremot till hela folket. Serien Kuukauden kotimaiset avainteot (månadens inhemska nyckelgärningar) inleddes tillsammans med MTV3.

1980

1980 – Nyckelflaggan-kampanjer under Finlands uppsving

På 1980-talet råder det uppsving i Finland och allt nytt och även utländskt blir modernt. Det inhemska lyfts fram tillsammans med industrin och Nyckelflaggan illustrerar många kampanjer för det finländska arbetet.

Omfattande konsumentundersökningar hör också till tidsandan. Man talar inte längre enbart om pris och kvalitet, utan fram stiger även exempelvis etiska och njutningslystna konsumenter.

1978

1978 – Förbundet för Inhemskt Arbete föds så förbundet och kommissionen fusioneras

Förbundet för Inhemskt Arbete fortsätter det arbete Förbundet för Finlands Arbete samt Kommissionen för Inhemsk produktion påbörjat. I och med fusioneringen förenas ursprungsmärkningen samt verksamheten för inhemska kampanjer vilket tidigare finansierats med dels statliga och dels privata finansiella medel. Man avstår från alla tidigare kollektivmärke och den enormt populära Nyckelflaggan blir istället förbundets kollektivmärke som vittnar om inhemskt ursprung.

1975

1975 – Nyckelflaggan blir ursprungsmärke

Marthaförbundets verksamhetsledare Annikki Jäntti tar år 1973, under kommissionsmötet för Inhemsk produktion, initiativ till en ursprungsmarkering. Nyckelflaggan som i årtionden fått tjäna som en kampanjsymbol blir år 1975 ett ursprungsmärke som Kommissionen för Inhemsk produktion beviljade enbart till produkter med inhemskt ursprung.

De allra första märkena beviljades åt Norlyns strumpbyxor, Finnmatch tändstickor och Nokias toalettpapper.

1974

1974 – Exportmärket får sin början

Grafikern Kaj Kajander designar en lejonhuvud som kan fästas på yttersidan av lådor och signalera om export. Exportmärket blir det tredje ursprungsmärket (lejonhuvudet) utöver ursprungsmärket och garantimärket (ett lejonhuvud inom en åttkantig ram).

Idén var i tiderna att skapa en hierarkisk ordning för märkena. På toppen av hierarkin skulle det finnas ett exportmärke som beviljades åt de varor som haft den största internationella framgången.

1967

1967 – Republikens presidents exportpris

Exportpriset grundas på initiativ av förbundet. Utdelningen av exportpriserna i presidentslottet är en festlig tillställning. Exportpriset utdelas fortfarande. Sedan år 2000 bär priset namnet Republikens presidents internationaliseringspris.

1965

1965 – Kommissionen för inhemsk produktion grundas, Nyckelflaggan föds

Regeringen som leds av Johannes Virolainen grundar Kommissionen för inhemsk produktion, där förbundet finns representerat. Nyckelflaggan grundas och blir ett emblem för kampanjen Köp inhemskt (Osta kotimaista). Kampanjen är ursprungligen ett beställningsarbete av Statsrådet och schottislåten ”Avainasemassa” (fri översättning: I nyckelposition) blir kampanjens signaturmelodi och den uppförs av Katri Helena. Förbundet fungerar som stöd i bakgrund i flera tv-produktioner som bygger på ideologin kring finländsk produktion.

1960

1960 – Osmo Forssells forskning om insats och utkomst sätter igång

Osmo Forssells undersökning bevisade att inhemska offentliga upphandlingar verkligen är lönsamma. Forskningen var i sin tid den första av det här slaget i Finland.

Osmo Forssells undersökning förblir en grundpelare för förbundets undersökning och kommunikation från 1960-talet fram till 2000-talet.

1950

1950 – Ett årtionde för kvalitetsmedvetenhet

Under hela 1950-talet ordnade förbundet kampanjer i anknytning till temat om kvalitetshöjning. Kampanjerna gick i samma pigga ton som motsvarande kampanjer i USA. Tack vare förbundets verksamhet blev industrierna i Finland allt mer medvetna om kvalitet och det gjordes en hel del för att uppfölja kvaliteten på den inhemska produktionen.

Märket med lejonhuvudet inom en ram med åtta kanter blir garantimärke år 1957. Ursprungsmärket förblir ett lejonhuvud utan ramar.

1940

1940 – Namnändring: Suomen Työn Liitto

Under fredssommaren efter vinterkriget byter Förbundet för Inhemskt arbete rf. sitt namn till Suomen Työn Liitto. Det nya namnet anses spegla förbundets karaktär och målsättningar bättre än det gamla.

Ihärdiga kampanjer under ett helt årtionde kretsar kring temat sisu. Sisu-kampanjen får folkets spontana understöd och kampanjen får enorma proportioner. Livet skuggas av faran av Sovjetunionen.

1937

1937 – Inhemskt arbete fyller 25 år

Förbundets jubileumsår markerar tiden då arbetarrörelsen börjar arbeta tillsammans med det nationella arbetet för gemensamma målsättningar.

Huvudfesten firas på Aleksis Kivi-dagen i Helsingfors Mässhall.

Förbundets kontor värvade talare till festen och postade festliga dikter och artiklar till lokala kommissioner över landet från Hangö till Petsamo och pressens intresse väcktes. I samband med festligheterna visades filmer och teaterstycken, därtill ordnades bl.a. mannekängförevisningar överallt runtom i Finland i samband med festligheterna.

1934

1934 – Kvalitetsmärket föds

Kvalitetsmärket för exemplariska finländska märken var en modifikation av lejonhuvudet. Detta märke hade nio lejonhuvuden omramade av en ros.

Kvalitetsmärket beviljades åt ”exemplariska finländska produkter som kan anses vara en vinst för vårt lands industriella utveckling och en nationalekonomisk förtjänst”.

Märket beviljades fram till år 1939.

1932

1932 – Lejonhuvudet blir ursprungsmärke

Det modifierade märket med ett lejonhuvud inom en åttakantig ram blev ett ursprungsmärke för finländska produkter samt ett medlemsmärke för föreningen Inhemskt arbete rf.

Lejonhuvudet var på 30-talet en garanti för kvalitet och märket plagierades faktiskt utomlands.

Lejonhuvudet designades av arkitekt Matti Björklund som under 1930-talet fungerade som illustratör för Kalevala.

1931

1931 – Inhemskt arbete rf. grundas

Inhemskt arbete rf föddes då Förbundet för Inhemskt Arbete och Kotimaisen Tuotannon Ystävät fusionerades. Förbundets uppgift var att utveckla inhemsk produktion och främja försäljningen samt att öka Finlands ekonomiska självförsörjande.

Undersökningar som stödde inhemsk produktion blev en ny verksamhetsform. Förbundet lanserade efter en paus på ett drygt år ett eget språkrör, tidskriften Suomen Työ (Finlands Arbete).

1920

1920 – Finlands Mässa ordnas för första gången

Finlands Mässa arrangerades i Helsingfors och blev en enorm folklig festlighet. På mässavdelningen för Förbundet för inhemskt arbete presenteras Finlands handelsbalans och förbundet säljer sin mässtidning samt Finlands Industrikalender.

Förbundet för Inhemskt Arbete är med om att ordna mässorna och deltar enligt reglerna i mässorna. Finlands Mässa blir ett aktiebolag år 1921 och de två första aktierna tecknas i Förbundet för Inhemskt Arbetes ägo.

1917

1917 – Det första ursprungsmärket grundas

Förbundet för Inhemskt Arbete lanserar en märkestävling i augusti år 1915, varmed man efterlyste ett ursprungsmärke som lämpade sig för finländska produkter.

Märkestävlingen resulterar i att Arne W. Ranckens märke väljs som ursprungsmärke. Märket avbildar en gran som växer vid ett vatten, och i bakgrunden syns ett kugghjul.

1912

1912 – Förbundet för Inhemskt Arbete grundas i Tammerfors

1912 Finland är ett storfustendöme som tillhör Rysslands mångnationella imperium. Förbundet för Inhemskt Arbete är en rörelse som tar del av Finlands strävan efter självständighet.

Förbundet grundades ursprungligen under temaveckorna som främjar finländsk industri och Finländska veckorna. De Finländska veckorna arrangeras flera gånger under åren 1913 och 1975. Till de stora nationella festligheterna hör en hel del seminarier, fester utomhus, konserter, reklamtåg, skyltfönstertävlingar och industriutställningar.

För att stöda de Finländska veckorna börjar förbundet att publicera de månadstidningarna Kotimainen Työ och Inhemskt Arbete.

Organ

Suomalainen työ ry:s verksamhet övervakas av fullmäktige, som utser styrelsen. Under styrelsen verkar kommittén för märket Nyckelflaggan, kommittén för märket Design from Finland, kommittén för märket Ett samhälleligt företag samt föreningens personal. Föreningen har dessutom ett valutskott som väljs av förbundsstämman.

Läs mär

För medierna

Söker du tips för artiklar, undersökningsdata eller goda företagsexempel? Vi hjälper gärna mediernas representanter att kommunicera om finländskt arbete och de faktorer som påverkar det.

Läs mer

Digital Commerce Finland

Digital Commerce Finland Oy är ett samhälleligt företag grundat 2023, vars mission är att påskynda utvecklingen och tillväxten av den digitala handeln i Finland. Suomalainen työ ry är en av stiftande medlemmarna.

Läs mer
Suomalainen työ