Förbundet för Finländskt Arbete har i mer än hundra år fört fram sitt budskap om att välja inhemskt. Budskapets grundtanke är att vi genom att välja finländska produkter och tjänster bidrar till att skapa arbetstillfällen i Finland. Tanken bakom att välja inhemskt grundar sig på input-output-analyser som beräknar hur en tjänst eller produkt som producerats i Finland påverkar samhällsekonomin och uppkomsten av arbetstillfällen. Budskapets innehåll har inte förändrats under årens lopp, men man kan fråga sig om budskapet fortfarande är aktuellt och riktigt.
Handeln, tillverkningen av produkter och produktionen av tjänster har internationaliserats. De olika momenten i tillverkningen av en produkt och produktionen av en tjänst kan utföras på flera olika platser, vilket gör det svårare att reda ut vilka aktörer som bidrar till att skapa värdekedjor och vilken effekt värdekedjorna har på sysselsättningen. Ett sätt att betona den sysselsättningsskapande effekten av en produkt eller tjänst är att informera om den med hjälp av Nyckelflaggan. Nyckelflaggan är en symbol som vittnar om finländskt arbete och för att få den måste ett företag kunna visa att största delen av tillverkningsprocessen och de tillhörande arbetskostnaderna för en produkt eller tjänst är förlagda till Finland. Den har alltså en positiv inverkan på sysselsättningen i vårt land, på underleverantörernas möjligheter att erbjuda arbete och på att skatteintäkterna stannar i Finland.
Internationaliseringen, de multinationella företagen och den numera allt hårdare konkurrensen när det gäller att producera produkter och tjänster till ett lägre pris tvingar företagare att mycket noggrant överväga hur de kan hålla produktens kostnader i schack. Pressen att minska på kostnaderna, strävan att maximera vinsten och masskonsumtionskulturen driver ledningen vid många företag till att grubbla över hur de kan klara den allt hårdare konkurrensen. Följaktligen står både arbetet och lönsamheten inför förändringar.
Företag som är verksamma i vårt land men ägs av en multinationell koncern kan alltså bidra till att förbättra sysselsättningen i Finland eller inte, eftersom deras främsta mål är att öka företagets vinst och stärka sin konkurrensförmåga. Ett utmärkt exempel på detta är de anbud på och avyttringar av många finländska företag till utlandet, som väckt oro på sista tiden. Exempelvis försäljningen av Amer Sports, Baseware, Kotipizza och spelbolaget Small Giant Games till utlandet har väckt diskussion. Ur de här företagens perspektiv är försäljningen ett naturligt sätt att öka företagets vinst och stärka konkurrensförmågan. För de förvärvande företagen är de viktigaste orsakerna till förvärven i stället att stärka viktiga konkurrensfaktorer och få kontroll över delar av värdekedjan som ger mycket mervärde, i syfte att främja sina egna kommersiella ambitioner.
Vad betyder då detta för sysselsättningen? I praktiken att det förvärvande företaget har som mål att flytta viktiga konkurrensfaktorer närmare företagets huvudkontor eller center för produktutveckling, det vill säga oftast till det förvärvande företagets hemland. Resultatet blir att de ekonomiska vinsterna av produkten och åtminstone en del av arbetstillfällena till största delen flyttas utanför Finlands gränser. Mervärdet av vinsterna från företagets produkter och skatteintäkterna från arbetstillfällena som överförts går i stället till det land där företagets huvudkontor ligger och skapar sysselsättning.
Som svar på frågan som jag ställde i början av texten – om budskapet från Förbundet för Finländskt Arbete fortfarande är aktuellt – kan man helt enkelt konstatera att det är det visst! Globala företag och företag som importerar varor skapar naturligtvis sysselsättning i vårt land, men ett företag som har sitt huvudkontor i Finland sysselsätter i snitt dubbelt fler arbetare. Företag vars tjänster och produkter har en högre grad av inhemskt ursprung bidrar mest till sysselsättningen. Det beror helt enkelt på att beskattningen och affärsverksamhetens vinster återgår till Finland samt på att andelen företag som deltar i tillverkningen av produkten eller produktionen av tjänsten är större.
För konsumenten innebär det i korthet att du genom att välja blåvitt när du fattar köpbeslut med större sannolikhet stöder sysselsättningen i vårt land. Kampanjen ”Onhan siinä Avainlippu” (”Har den en Nyckelflagga”), som ordnas av Förbundet för Finländskt Arbete, påminner oss alla om varför det är viktigt att stanna upp och begrunda vilka faktorer som påverkar våra köpbeslut samt att ställa oss den enkla frågan: ”Visst är den väl märkt med Nyckelflaggan?”.
Jokke Eljala
Forskningschef
Förbundet för Finländskt Arbete
